PUSSELBITAR (VERS3)

 
jag minns när ölen klunkades minns när björnen brummade/ 
minns hoppet om funnen fred i en värld som är lugnare/ 
kan ej glömma det men det är chill så länge basen är dundrande/ 
behöver jag ej från knaset gömma mej/ 

då faller pusselbitar på plats lagom till när det mörknade/ 
dom säger allt är skurkars fel men jag håller hjärtat dunkande/ 
i min egen takt så jag ej blir drunknande/ 
så hålls min egna letande verklighet sjungande/ 

då har jag tid att få veta allt jag undrade/ 
typ som varför ingen ser liket i sin burgare/ 
eller varför ingen satsar på något funkande/ 
eller varför andlighet räknas som flummande/ 

eller varför botanikernas skörd blir plundrade? man kan undra det/ 
varför gör dom ens liv så mycket mörkare/ 
dunklare varför blir sedelbunten tunnare och tunnare/ 
jo för det är på kvicksand huset grundades/ 

ja det är pusselbiten varför det är sjunkande...