Höst

det är inte grönt längre.

jag faller med höstlöven.

ingen sol utan dej,

bara regn som faller i takt med mina tårar.

jag saknar dej som jag saknar sommaren.

jag saknar värmen du gav mej, nu är det kallt.

tröstar mej med att kärleken finns kvar.

det värmer.


Skuggan

förföljd av min skugga alltså skit som vart/

men tänker inte hamna mer i kläm av rikets lag/

livet har vart fucked up men det nalkas nya tider/

trotts att skuggan följer mej kan vi samsas om dyra vinet/

 

till sista droppen och hitta hoppet fixa loppet/

nå mållinjen utan att falla före, minska stoppen/

på vägen till paradiset så klart jag skriver/

för livet för allt jag håller kärt när dagen svider/

 

lagens tryne lägger näsan i blöt/

trakasserar aresterar om vi väsnas för högt/

dom skuggar dej med påminner om din stämpel/

så tänk två gånger innan du bomben släpper/

 

men min egen skugga är saker jag ångrar/

lär mej dock leva med mina misstag klarar att somna/

det går lättare och lättare kan ej klaga att många/

inte känner mej på riktigt så jag hatas av dom ja/

Elden

andas med basen som pumpas dagen har börjat/

jag har dagliga rutiner som vapen i tröjan/

för att hålla borta rastlösheten den skjuts ner/

så jag slipper ligga vaken till fem i tre/

 

har lyckats vända på steken känna en helhet/

har märkt att min låga kan bränna en hel del/

medveten om att jag får skylla mej själv/

men kan ju alltid skapa en förbryllande eld/

 

stannar i nuet glömmer skit som vart/

förstår nu att det aldrig blir likadant/

i djupet av mitt hjärta kan jag finna svar/

vilken väg som är menad att vilja ta/

 

har en envishet så aldrig modet blir krossat/

trotts att löven faller och solen är borta/

det nalkas höst men min älskling är min varma tröst/

dags för dom som kom sist att hamna först/